fbpx
Ge en gåva

Rädslan får inte ta över glädjen - berättelsen om hjärtebarnet Nea.

När hjärtebarnet Nea föddes gick förlossningen bra och det fanns inget som tydde på att hon inte skulle vara frisk och må bra. Under de första fyra veckorna efter att Nea föddes var hennes föräldrar lyckliga och ovetande om vad som väntade dem. Lite röd i hyn hade Nea varit, men det var helt normalt enligt sjukvårdspersonalen och alla rutinkontroller på BB visade samma sak: allt såg perfekt ut.
.
.
Efter ett tag började dock Neas mamma Pernilla reagera på att Nea andades väldigt fort, något hon inte kunde minnas att storebror hade gjort som bebis. Trots Pernillas oro lugnade personalen på BVC henne med att alla barn är olika och att det nog inte är någon fara, allt såg fortfarande fullt normalt ut enligt läkare och sjuksköterskor som menade att det inte fanns någon orsak att oroa sig för Nea.
.
Men när Nea var 6 veckor gammal började hon äta lite sämre, skrek mer och verkade allmänt orolig. Tillslut åkte föräldrarna in till akuten med rädslan om att Nea kanske hade fått kolik som hennes storebror också hade haft som bebis. På akuten upptäckte läkaren att det var något som inte stod rätt till, och mammas farhågor om att något var fel med Nea visade sig vara sanna – ett blåsljud hade upptäckts och läkaren skickade familjen vidare till barnhjärtcentrum. Där konstaterades samma sak som på akuten; Nea hade blåsljud. Det kändes som att hela deras värld rasade samman på en gång för Pernilla.
.
En vecka senare fick Pernilla åka med Nea till Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg som blev början på en lång och tung resa för Nea, som blev opererad ganska omgående. En läkare sa till familjen: ”Hon hade inte överlevt en vecka till”. Efter hjärtoperationen fick Nea två kraftiga hjärtstopp, som gjorde att hon tvingades bli nersövd i nästan en vecka på intensiven. Ingen kunde svara på vad det var som orsakade hjärtstoppen, eller på om Nea skulle överleva. Dessutom hade Neas ena lunga tagit skada av hjärt- lungräddningen vid hjärtstoppen, och prognoserna såg inte särskilt lovande ut för henne.
Efter flera dagar av ovisshet och oro var det tillslut dags att försöka väcka Nea. Det lyckades! Därefter väntade ytterligare en operation för Nea som gick bra, och i höst har Nea den största och förhoppningsvis sista operationen att gå igenom då hålen i hennes hjärta ska lagas.
.
– Vi är rädda. Men vi försöker se till att rädslan inte tar över glädjen och dom fantastiska dagarna vi har tillsammans just här och nu, säger Neas mamma Pernilla.
.
Pernilla vill skicka en stor eloge till all inblandad vårdpersonal nere på hjärtavdelingarna i Göteborg.
– Om de inte hade funnits och om inte Hjärtebarnsfonden hade funnits så hade inte Nea överlevt detta. Vi är för evigt tacksamma för ert och deras jobb.
.
– Nu väntar vi som sagt på operationen i höst. Om så inte Neas syresättning försämras, då blir operationen tidigarelagd. Men tills den dagen är kommen kommer vi njuta av varenda sekund vi får vara tillsammans.️
.
Alla hjärtfel upptäcks inte under graviditeten. Läs artikeln om oupptäckta hjärtfel och skillnaderna mellan olika delar av landet här.
.
Läs mer om hur du kan vara med och bidra i kampen mot medfödda hjärtfel här.

Mirjam