fbpx
Gåvoshop
Varukorg
Din varukorg är tom

Barn och covid-19 – vad vet vi idag?

Varför är barn och ungdomar skyddade från svår akut covid-19?

Redan tidigt i pandemin visade sig barn och ungdomar ha betydligt lägre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19. Dessa observationer har senare fastslagits i studier som tittat på svårighetsgrad kopplat till ålder. Huruvida de nya varianterna av virus medför ökad risk för svårare former av infektionen är ännu för tidigt att säga.

Teorierna bakom att barn är skyddade mot de svåraste formerna av covid-19 är flera. Överläkare Olof Hertting och specialistläkare Petter Brodin ger en kort överblick kring några av de olika faktorer som kan ha betydelse. En ganska självklar faktor är barns i grunden friskare organ. Mycket fokus har lagts på kärlengagemang vid svår covid hos vuxna. Kärlendotelets åldrande påskyndas av diabetes och kardiovaskulär sjukdom, just de faktorer som förutom hög ålder kopplas till svår covid-19. Barns grundfriska kärl kan vara en faktor som gör att tromboemboliska händelser sällan uppstår i samband med covid-19.


För att covid ska kunna infektera en individ krävs att viruset får tillträde till värdcellen via en receptor som har identifierats som ACE2 samt enzymet TMPRSS2. Dessa återfinns bland annat i övre och nedre luftvägarna. Densiteten och utbredningen av dessa är lägre hos barn än hos vuxna och ökar med stigande ålder. Det finns också data som talar för en lägre affinitet mellan viruset och receptorn hos barn. Färre viruspartiklar får då tillträde till luftvägarna och resulterar i lägre risk för svår infektion

Barn och ungdomar med långtidssymptom efter misstänkt covid-19

Relativt tidigt under covid-pandemin rapporterade och vårdgivare att symtom som uttalad trötthet, hjärtklappning, smärtor och andningsproblem kvarstod långt efter att den akuta infektionen läkt ut. Det gällde inte bara de som hade drabbats av svår covid-19 utan även de med lindrig sjukdom. Ofta kunde det vara relativt unga och tidigare friska individer.

Det dröjde något längre innan rapporter om långtidssymtom hos barn och ungdomar kom. Framför allt rapporterades om uttalad trötthet efter minsta fysiska ansträngning, huvudvärk, illamående och halsont som kvarstod månader
efter den akuta infektionen. När det gäller barn och ungdomar finns det ännu mycket få vetenskapliga rapporter i ämnet. I Italien har man visat i en ännu inte granskad artikel att 43 procent av tillfrågade barn hade symtom som påverkade vardagen 17 veckor efter covid infektionen.

I en pandemi är vi i den ovanliga situationen att en mycket stor del av samhället drabbas av samma virus ungefär samtidigt. Det innebär att även ovanliga effekter av infektionen ger en hög prevalens i samhället. Det är därför av yttersta vikt att kunna studera barn och ungdomar med långtidseffekter av covidinfektion under lång tid framöver. Idag har glädjande nog fler mottagningar i landet öppnats och riktlinjer utformats för hur öppenvården kan bidra till
att dessa barn och ungdomar identifieras, utreds och ges de resurser som krävs för att kunna komma tillbaka till ett normalt liv så snart som möjligt.

Källa: Barnläkaren Nr3/2021, läs hela numret här.