Navigering

”Alla barn får inte det stöd de har rätt till”

Enligt skollagen ska barn få stödet de behöver för att klara skolan.

– Tyvärr får inte alla det, säger Lena Hammar som är samordnare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

lena hammar spsm rättigheter hjärtebarn hjärtfel

En förklaring till det bristande stödet är hårt pressade skolbudgetar, lärarbrist och många barn med stora behov.

En annan är kunskapsbrist hos skolpersonalen.

– En del barn har funktionsnedsättningar som inte syns, det gäller bland annat många barn med hjärtsjukdomar. Men det är inget argument. Alla som i skolan kommer i kontakt med barn med funktionsnedsättningar – till exempel rektor, lärare och personal inom elevhälsan – ska ha rutiner och förståelse för det enskilda barnets situation och behov. Det är helt avgörande för att barnet ska få en likvärdig utbildning.

– Det som ofta brister är förståelsen för konsekvenserna av en funktionsnedsättning, vilket kan påverka hela skolsituationen för den enskilda eleven.

Hur löser man det?

– Nummer ett är elevens delaktighet. Många elever kan uttrycka sig väldigt väl om sin situation och måste bli lyssnade till. Det är viktigt att man från skolans sida har en god dialog med både barnet självt och vårdnadshavarna, och att man så tidigt som möjligt börjar planera för elevens skolgång både på lång och kort sikt.

All berörda behöver få tillgång till relevant medicinsk information.

– Men den måste också omsättas i pedagogisk verksamhet, så att eleven får tillgång till både en god lärsituation och social gemenskap med kamraterna, säger Lena Hammar.

För att exempelvis elever som har begränsat med ork ska kunna få den återhämtning och anpassning som de behöver, kan god framförhållning och en tydlig struktur vara avgörande.

– Dessutom behöver kanske lärare och andra i skolan fortbildning. Det är till exempel bra om en fysioterapeut kommer till skolan och informerar idrottslärarna, och att de tillsammans resonerar kring hur undervisningen kan anpassas. Idrott och hälsa är ett ämne som kanske är viktigare för dessa barn än för många andra.

Vilket är de största problemen i skolan för barn med hjärtsjukdomar?

– Det viktigaste är att inte lägga problemen på den enskilde eleven. Funktionsnedsättningen är som den är. Det gäller att kompensera, anpassa och skapa en lärmiljö som fungerar. Om eleven har lite ork till exempel, då får man utgå ifrån det när man planerar skoldagen. Vad räcker energin till? Om det är långt till idrottshallen till exempel, hur ska förflyttningarna då gå till? Kanske ska idrottslektionen ligga på eftermiddagen så att eleven kan åka hem direkt efteråt och vila.

Har alla elever rätt att kräva en anpassning som gör att de klarar skolan?

– Det står mycket tydligt i skollagen att alla elever har rätt att få det stöd som de behöver. Skolan ska anpassa undervisningen, men också skolsituationen, så att den fungerar utifrån elevens individuella behov. Det är dessutom inget som man ska behöva vänta på. Det ska ske så fort ett behov har identifierats.

Hur fungerar det i verkligheten?

– Tyvärr får inte alla barn det stöd de har rätt till. Ibland kommer det för sent eller så gör man inte rätt form av anpassningar. Men ibland fungerar det riktigt bra, ofta beroende på att det finns goda rutiner och engagemang hos rektor och elevhälsa som ser till att alla i kedjan får bra information, att det är bra kommunikation mellan skolan, hemmet och eleven och att de insatser som görs hela tiden följs upp.

– Specialpedagogiska skolmyndigheten är just nu inne i ett utvecklingsarbete där ett av målen är att vi ska vara mer proaktiva i vårt arbete gentemot skolor och skolhuvudmän.

 

Text: Mikael Bergling

 

Detta kan SPSM hjälpa till med:

Rådgivning

→ Skolpersonal, men även föräldrar till barn med funktionsnedsättning och andra, kan ringa SPSM för att ställa specialpedagogiska frågor och för att få råd, stöd och vägledning. Tel: 010 473 60 00.

→ På myndighetens hemsida, spsm.se, finns en faktabank med svar på vanliga frågor.

→ Runt om i Sverige finns det specialpedagogiska rådgivare som kan besöka skolor och ge stöd och vägledning.

Kurser och utbildningar

→ SPSM arrangerar återkommande, runt om i Sverige och via nätet, konferenser, tematräffar och kurser i specialpedagogiska frågor.

→ Myndigheten har även olika läromedel, studiepaket och stödmaterial.

→ Den som arbetar som lärare, förskollärare, fritidspedagog, speciallärare, specialpedagog eller inom elevhälsan kan få specialpedagogiskt stöd av SPSM. Stödet ska sökas i samråd med ansvarig chef. Även skolledning och skolhuvudman kan söka stöd.

Ytterligare information finns på myndighetens hemsida: spsm.se

Det här har man rätt till

  1. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Den som behöver stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning ska få det. Om det inte är tillräckligt med extra anpassningar, ska eleven få särskilt stöd vilket beslutas om av rektorn.
  2. Läraren ska anpassa undervisningen för en elev med funktionsnedsättning. Men rektorn har det yttersta ansvaret för att undervisningen organiseras så att eleven med funktionsnedsättning kan nå kunskapskraven. Det är den som driver skolan, huvudmannen, som har ansvar för att eleven får tillgång till de verktyg och hjälpmedel som eleven behöver för sin skolgång.
  3. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas om utredningen visar att en elev behöver särskilt stöd på grund av att det befaras att hen annars inte når kunskapskraven.
  4. Beslut om att utarbeta ett åtgärdsprogram, eller ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram, kan överklagas. Om man är nöjd med att ett åtgärdsprogram har utarbetats – men inte med själva innehållet i programmet – kan man även överklaga det.
  5. Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens.
  6. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor.

Läs mer

Nytt uppföljningsprogram för hjärtebarn