Navigering

Oscar har fått ett nytt liv

Bandyhjältens tuffaste match har han gjort tillsammans med sonen Oscar, 10.
I januari fick Oscar ett nytt hjärta– och kroppen har svarat väldigt bra.

– Jag sprang upp för pulkabacken igen och igen. De andra var trötta och ville sluta, men jag ville bara fortsätta, säger han.

ANDREAS BERGWALL och sonen Oscar möter oss i ABB Arena i Västerås. Trots att pappa Andreas numera är spelande tränare i storsatsande AIK går det inte att ta miste på hans status i VSK, där han spelat 11 säsonger. De yngre spelarna i a-laget, som har träning den här dagen,  älskar med respekt på legendaren som har 5 SM-guld, 7 VM-guld och 198 landslagsmatcher – flest i historien – på meritlistan. Och 11 gånger blivit utsedd till världens bästa målvakt. Men vi backar bandet. Oscar föddes i februari 2008 med ett allvarligt hjärtfel.
– Vi var på en kontroll  fem dagar efter att han föddes, och fick då reda på att det var nånting fel. Så vi åkte till Göteborg för att undersöka det närmare. Vi fick intrycket att det mest troliga var att det inte var allvarligt och att vi snart skulle få åka hem igen. Men hos specialisterna i Göteborg fick de tyvärr sämre besked.
– När vi var på ultraljudet kom ena läkaren efter den andra in i rummet. Efter ett tag vände sig en av dem till oss och sa ”ja, vi ger i alla fall inte upp”.
– Det blev en extremt konstig känsla, att kastas från att tro att allt är okej – till att det var allvarligt. Det är en sån sak jag aldrig kommer glömma.

andreas bergwall

OSCAR FÖDDES MED ett enkammarhjärta, vilket innebär att endast en av hjärtats två kammare tar emot blodflödet. Det gör att blodet som pumpas ut i kroppen blir mindre syrerikt. Efter två veckor fick familjen åka hem, men med vetskapen om att Oscar behöver opereras flera  gånger de närmaste åren. När allting hade lugnat ner sig åkte Andreas tillbaka till Ryssland och laget Dynamo Kazan som han spelade för.
– De ställde upp väldigt bra och sa att jag kunde vara hemma hur länge jag ville med full betalning. Då kände hela familjen att det var viktigt att ställa upp tillbaka, även om det tog emot att lämna. I augusti förra året, när Oscar var 9 år, skulle de göra sista operationen. Men den blev uppskjuten en månad. Det var jobbigt för Oscar, som helst vill kunna förbereda sig och vara inställd på när och hur den typen av saker ska ske.
– Det var fruktansvärt att gå och vänta på operationen, säger Andreas.

I STÄLLET FÖR att gräva ner sig efter det tunga beskedet åkte de till Oscars fotbollsträning.
– När vi satt där i gräset och väntade på träningen, så sa Oscar: ”Pappa, om de sköt upp min operation en månad – så måste det betyda att någon behöver den operationen mer än mig, va?” Det tyckte jag var väldigt insiktsfullt, för så är det ju. I bilen hem från träningen kom nästa fråga: ”Nu när min operation skjutits på, betyder det att jag kan dö då?”
– Men då svarade jag snabbt ”nej, för om det fanns risk för det så hade de opererat dig på en gång”. Men det är kloka och modiga ord från en så liten kille. Andreas tittar på Oscar, som tystnat lite.
– Är det jobbigt?
Oscar nickar, och Andreas säger åt honom att komma och sitta i knäet. De kramas.
– Det får vara jobbigt och man får vara ledsen, det har vi ju sagt. Jag blir också ledsen när vi pratar om det här, säger han.

Andreas har ett till exempel som visar på hur modig Oscar är. Varje gång de åkt ner till Göteborg för en undersökning eller operation har de tagit en selfie av hela familjen i bilen. Mamma Marie, pappa Andreas, storebror Simon och Oscar.
– Det är alltid en kille som är glad, medan vi tre andra är lite mer molokna. Det är fascinerande, att den som ska göra det jobbiga är gladast.

OPERATIONEN, där olika blodbanor i hjärtat skulle kopplas om, tog elva timmar.
– Det är en hemsk väntan. Det kryper i kroppen och man börjar fundera på om telefonen kanske gått sönder eftersom den aldrig ringer. Till slut ringde telefonen och de fick beskedet att allt hade gått bra.
– Jag minns det inte själv, men tydligen var det första jag sa att jag ville ha Coca-Cola. Jag fick också massor med fotbollsbilder av brorsan Simon. Han hade köpt 20 paket, säger Oscar. Men två månader efter operationen började Oscar må dåligt.
– Allt gick jättebra i början. Han var tillbaka i skolan och vi tog promenader. Men sen blev han lite hostig, fick ont i magen och var väldigt trött. Vi trodde först att det var skolmiljön som hade gjort honom sjuk. Av en slump hade en kompis som var på besök en pulsoximeter, som mäter syremättnaden i blodet, i bilen. De bestämde sig för att testa Oscars värden.
– De var mycket lägre än efter operationen, så vi förstod att något inte stod rätt till. Vi åkte direkt till sjukhuset, och där tog det inte lång tid innan det visade sig vara allvarligt. Hjärtsviktsvärdet var uppe i 16 000, det ska ligga under 100.

OSCAR FLÖGS AKUT till Göteborg. Det var två veckor före jul.
– Väl där kom nästa smäll. Vi fick beskedet att de inte visste om de kunde väcka honom från respiratorn eftersom hjärtat var så svagt. Men Oscar vaknar, även om hans hjärta är svagt. Det pumpar ungefär 1,2 liter i minuten vid vilopuls, att jämföra med 4,5 liter som ett friskt hjärta pumpar.
– Man vet fortfarande inte varför det här hände, kanske var det något virus som kommit in vid sista operationen. Oscar blir uppsatt på transplantationslistan direkt, samtidigt som läkarna börjar behandla honom med hjärtstärkande medicin.

DAGARNA GÅR och familjen firar jul där på sjukhuset i Göteborg. Oscar har en droppställning som han är tvungen att ha med sig hela tiden. Den kallar han för ”Granqvist” efter Andreas Granqvist, kapten i herrarnas fotbollslandslag.
– Det blev väldigt passande på julen, då Oscar pyntade ”Granen” med julkulor och glitter. Till slut, i början av januari, kommer beskedet – man har hittat ett hjärta till Oscar.
– Det blir tomt på något konstigt sätt, och det är väldigt svårt att beskriva den känslan. Vi blev gratulerade, men visste inte riktigt varför. I vår värld var det värsta, själva transplantationen, fortfarande kvar, säger Andreas. Oscar spelade tv-spel när de fick beskedet. Han tittade ett tag på donationssköterskan som just berättat
nyheterna, och började sedan spela igen utan att säga nånting. För honom var beskedet jobbigt, trots att det var positivt.
– Jag tänkte på att jag inte hade hunnit förbereda mig på det här, säger Oscar. Redan 07:30 dagen efter började operationen – och en nervös väntan för resten av familjen innan läkarna meddelade att allt hade gått bra. Oscar behövde vara isolerad en tid efter operationen, så första gången han fick gå ut var speciell.
– Det kändes konstigt, men var roligt!

PAPPA ANDREAS FORTSATTE under säsongen att spela bandy med Västerås de matchdagar han kunde. På sig hade han en röd matchtröja.
– Jag förknippar den färgen med hjärtebarn. Och Oscar ville också att jag skulle ha den, så det var ett lätt val. Jag hade ett hjärta på den och på hjälmen också. På benskydden stod det ”Oscar”.
– Allt för att göra det hela lite lättare. Tre dagar efter att Oscar fått sitt nya hjärta spelade Andreas match.
– Det var väldigt konstigt. Oscar hade alltid stått på en viss plats uppe i publiken, och jag har kunnat se honom där. Men nu var det tomt. Bandyn blev ett viktigt andningshål för Andreas, och jobbet för mamma Marie. Båda deras arbetsgivare gick med på att låta dem vara lediga varannan dag.
– Det var både skönt och jobbigt att gå iväg några timmar. Men man behövde fundera på något annat. Hade vi inte kunnat göra så hade vi inte klarat det här.

OSCARS KROPP HAR svarat väl på det nya hjärtat. Redan i april var det dags för en viktig milstolpe.
– Då gjorde jag comeback i fotbollen! I sommar har han dessutom hunnit med att ta grönt kort i golf och kan nu spela med resten av familjen. Och skillnaden är tydlig. Oscar orkar betydligt mer nu än innan. Han har en tydlig minnesbild från en gång när de åkte pulka, någon gång efter att de kommit hem från Göteborg.
– Jag sprang upp för pulkabacken igen och igen. De andra var trötta och ville sluta, men jag ville bara fortsätta. Pappa Andreas:
– Vi är enormt tacksamma för den person som donerat sitt hjärta och för all hjälp vi har fått från sjukvården.
Oscar har fått ett nytt liv.

Text Gustav Karlsson
Foto Magnus Glans

Läs mer om enkammarhjärtan

Vill du stötta Hjärtebarnsfondens verksamhet? Du kan ge en gåva med Swish till nummer 9005877, bli månadsgivare eller ge en gåva med ett bankkort.