fbpx
Varukorg
Din varukorg är tom

Reservdelsfabriken

RESERVDELSFABRIKEN – deras klaffar räddar liv.

Vävnadsbanken i Lund räddar hjärtsjuka barn. Här tas transplanterade hjärtklaffar om hand så att de kan bli till liv för andra.

Att ge vidare

Den svarta pärmen som står där i en hylla i Vävnadsbanken är helt oansenlig. Men den rymmer både den djupaste sorg och det vackraste hoppet om liv. Torsten Malm, som är sektionschef och medicinskt ansvarig på Vävnadsbanken, bläddrar och läser från de olika dokumenten.

– En 17 millimeter stor aortaklaff från tolvårig donator, en 9 millimeter från en fyra månaders donator från 2017. Och en hjärtklaff från en bebis, sex dagar gammal. Varje vitt papper i pärmen innehåller uppgifter om de hjärtklaffar som här finns nedfrysta i flytande kväve. Till banken kommer nämligen klaffar från donatorer i hela Skandinavien för att prepareras och sparas.
– Många av de föräldrar som förlorat ett litet barn uppskattar att få frågan om de kan tänka sig att låta barnet donera. I all meningslöshet så är det ändå något som känns meningsfullt, säger Torsten Malm.

”Många föräldrar som förlorat ett barn uppskattar att få frågan om de kan tänka sig att donera.”

När en hjärtpatient sedan behöver en ny klaff så kan Vävnadsbanken bistå. Det är bara här, och i en bank på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som det finns donerade hjärtklaffar i Sverige. Torsten Malm ställer in pärmen på sin plats och visar runt i de nya ändamålsenliga lokalerna som Vävnadsbanken i dag inryms i på universitetssjukhuset i Lund. Han går till ingången där processen med att ta emot en donerad hjärtklaff inleds.

Hjärtat kommer hit i en röd väska, personalen gör en första kontroll, sedan utförs själva preparationen i ett av flera renrum som är centralt placerade i lokalerna. Hjärtklaffen läggs i ett antibiotikabad för att döda eventuella bakterier. Sedan fryses den ner och placeras i något som liknar en stor metalltunna, det är själva banken som har en temperatur som är lägre än 180 minusgrader. Där kan hjärtklaffarna förvaras i tio år i väntan på att användas. All verksamhet på vävnadsbanken verkar ske med stor omsorg och noggrannhet.

När Torsten Malm visar bilder på en hjärtklaff från ett barn förstår man varför. Själva klaffen liknar en mycket liten blomma med tre flortunna kronblad, minsta misstag kan förstöra den.

Att det finns donerade hjärtklaffar att tillgå är speciellt viktigt för barn. Vuxna kan nämligen i större utsträckning klara sig med mekaniska klaffar eller med klaffar från kalvar, men små barns hjärtan är för små för det.

– Men det är väldigt ovanligt att barn i en viss ålder avlider och därför är det alltid en typ av bristläge på hjärtklaffar från barn i åldern mellan 5 och 15 år. Det mödosamma arbetet med att samla in och spara på hjärtklaffar i Vävnadsbanken räddar därför liv.
– För en del av patienterna så finns det inga alternativ.

”Det är väldigt ovanligt att barn avlider, därför är det alltid brist på hjärtklaffar.”

NY FORSKNING – LIVET MED ETT OPERERAT HJÄRTA

Hur fungerar hjärtat för patienter som genomgått en avancerad operation? På Lunds universitetssjukhus har man inlett forskningsprojekt som kan få stor betydelse för framtiden

MÅNGA BARN HAR räddats till livet genom komplicerade hjärtoperationer. Nu undersöker forskare vid Lunds universitetssjukhus om de goda resultaten håller i sig över tid. I ett forskningsprojekt följer man bland annat upp barn som fötts med en mycket allvarlig missbildning i hjärtat, hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom. Dessa barn får genomgå flera operationer, bland annat vidgas kroppspulsådern och detta kan göras med vävnadslappar från en vuxen donator.

– Vi har satt in sådana lappar sedan slutet av 1990-talet och nu ser vi att det fungerar mycket bra, säger Torsten Malm, medicinskt ansvarig på Vävnadsbanken. Ett annat forskningsprojekt handlar om att undersöka vilka faktorer hos donatorn som påverkar det långsiktiga resultatet när det gäller hjärtklaffstransplantat. En faktor är åldern på donatorn, en annan faktor om hjärtklaffen donerats av en person som var hjärndöd eller av en person vars hjärta stannat.

– Det unika med Lund är att vi kan kombinera all statistik och alla register på Vävnadsbanken med informationen från barnhjärtskirurgin som också finns här, säger Torsten Malm. Forskarna vill också titta på hur donerade hjärtklaffar bäst ska prepareras innan de blir nedfrysta. I dag finns det olika praxis på olika vävnadsbanker i världen.

– Väldigt mycket bygger på empiri och inte på exakt vetenskap, säger han. Forskningsresultaten kan leda till att hjärtklaffar fungerar bättre när de väl opererats in.

Text Jonatan Sverker
Foto Roger Nellsjö

Köp tidningen för att läsa mer