Ge en gåva

Ny metod kan öka donationerna

En ny organdonationsprocess har testats i Sverige och den har gett så bra resultat att det nu är upp till varje region att bestämma om de vill införa den.
– Det kan öka donationerna upp till 30 procent och det räddar liv, säger Peter Carstedt, grundare av Mer organdonation, MOD.

UNDER ETT ÅR har sex sjukhus deltagit i Vävnadsrådets och Sveriges kommuner och regioners nationella
projekt DCD, donation efter cirkulationsstillestånd. Tidigare har bara organ omhändertagits och transplanterats från patienter som avlidit på en intensivvårdsavdelning till följd av en hjärnskada. Cirkulationen kan då hållas igång med hjälp av respirator för att syresätta organen. Det kallas DBD, Donation after Brain Death. Den nya metoden DCD innebär att organ kan användas från patienter som dör av cirkulationsstillestånd. För patienter och anhöriga är det ingen skillnad mellan de två donationsprocesserna, det är bara en ändring av hur sjukvården arbetar. Det innebär inte heller att dödsbegreppet eller lagstiftningen ändras.

PILOTPROJEKTET PÅ DE sex sjukhusen har varit en del i ett fyra år långt projekt som avslutas i mars i år, men redan nu står det klart att det är möjligt att införa DCD-processen i Sverige.
– Det har varit ett framgångsrikt projekt och uppföljningen med personal på pilotsjukhusen var överraskande positiv, säger Stefan Ström som är intensivvårdsöverläkare vid Västmanlands sjukhus i Västerås och medicinskt ansvarig för DCDprojektet. De sex sjukhusen som deltog i pilotstudien vill fortsätta använda donationsprocessen, men beslutet ligger nu hos regionerna.

DET VAR I 2016 som en grupp vid Vävnadsrådet började diskutera bristen på organ i Sverige och vad som kan göras för att förbättra donationsverksamheten. Trots att hela 85 procent av svenska befolkningen, när de blir tillfrågade, säger sig vilja donera organ, är det långt ifrån lika många som verkligen registrerar sitt samtycke: bara 16 procent.
– När vi tar upp frågan om organdonation med anhöriga så är ofta svaret att det har de aldrig pratat om. Det underlättar för närstående om man registrerar sig, men viktigast är att man gjort sin vilja känd, säger Stefan Ström. Att inte prata om donation är en av flera bakomliggande orsaker till att det är så stor brist på organ i Sverige. En annat är lagen från 1995.
– Det är i dag ett lite luddigt regelverk som gör att vissa inom sjukvården kan känna sig osäkra på vad de får och inte får göra, förklarar han. Regeringens utredare Sten Heckscher, tidigare justitieråd och ordförande i Högsta domstolsförvaltningen, lämnade i juni 2019 ett betänkande till socialministern. Förslaget ska klargöra vad sjukvården får göra – och när – i samband med en organdonation.

PETER CARSTEDT, SOM själv fick en ny njure för tio år sedan, pekar ut ett tredje problemområde som ligger bakom bristen på donationsorgan. På intensivvårdsavdelningarna runt om i landet uppger de anställda som ska ansvara för organdonation att tiden inte räcker till, enligt Socialstyrelsen. Och här menar både han och Stefan Ström att DCD-processen skulle kunna förbättra statistiken.
– För mig handlar det här om att bli bättre på att respektera de som vill donera. Det kan öka donationerna med upp till 30 procent och det räddar liv, säger Peter Carstedt.

ETT INFÖRANDE AV DCD-processen beräknas ge mellan 40 och 80 ytterligare donatorer per år i Sverige. För Hjärtebarnfondens medlemmar skulle ett införande av DCD-organdonationer till exempel innebära att mängden vävnad ökar till den bank där bland annat hjärtklaffar kyls ned och lagras.
– Om DCD blir etablerat så räknar vi med att det kommer ha en positiv effekt på donation av vävnader, framför allt av hjärtklaffar, något som vi till exempel den här hösten har haft en brist på, säger Torsten Malm, docent och överläkare i barnhjärtkirurgi och tidigare chef för vävnadsbanken i Lund. I framtiden kan det också vara möjligt att se en förlängning av DCD-processen även till
barnintensiven, menar Stefan Ström.
– Det finns utvecklingspotential, men vi kan inte hjälpa hjärtebarnen nu de närmsta åren. Det finns hopp, men vi har en lång resa kvar, säger han.

DCD-piloten
Pilotprojektet startade 5 februari 2018 med slut 31 januari 2019 och genomfördes på sex sjukhus: Södersjukhuset, Karolinska Solna, Västmanlands sjukhus Västerås, Sahlgrenska sjukhuset, Centralsjukhuset Kristianstad samt Malmö.
DBD: I Sverige i dag genomförs organdonationer hos patienter vars cirkulation hållits igång med hjälp av respirator efter att patienten konstaterats död på grund av total hjärninfarkt.
DCD: Många andra länder genomför också donation efter cirkulationsstillestånd där det är hjärtat som stannar först varpå hjärnan slutar fungera.

DCD i Sverige
Det finns två CD-processer, en okontrollerad och en kontrollerad. Det är den kontrollerade som det är aktuellt att använda i Sverige. Kontrollerad DCD innebär att när ansvariga läkare bedömer att fortsatt intensivvård för en patient på en intensivvårdsavdelning endast är en förlängd dödsprocess beslutas att livsuppehållande behandling ska avbrytas. I samtal med närstående utreds om det finns samtycke till donation. Om det finns samtycke planeras att omhänderta organ för transplantation efter att den livsuppehållande behandlingen avbrutits och patienten avlidit.

Läs mer om organdonation här.

Vill du stötta Hjärtebarnsfondens verksamhet? Du kan ge en gåva med Swish till nummer 9005877, bli månadsgivare eller ge en gåva med ett bankkort.