fbpx
Gåvoshop
Varukorg
Din varukorg är tom

Det nya barnsjukhuset

I mitten av mars flyttade Sahlgrenskas barnhjärtcentrum in i nya Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.  Efter över tio års planering kan ­personalen nu konstatera att de lyckats med sitt mål – att skapa plats för det friska.

Den fysisiska miljön har visat sig ha stor påverkan på läkandeprocessen. Att det är ljust och fräscht har därför ett större syfte

Mats Synnergren, barnhjärtkirurg och verksamhetschef för Barnhjärtcentrum, pekar upp mot en inglasad bro en bit upp i luften. Det är vägen mellan operation och IVA. I det gamla huset fick de allra sjukaste patienterna transporteras från operationsavdelningen via hisshallen in till IVA men nu har man byggt bort passagen genom allmänna utrymmen, vilket är bra både av infektionsskäl och sekretesskäl.

Utvecklingen inom hjärtsjukvården möjliggör stora förbättringar för såväl patienter som vårdpersonal.

Sjukhuset ska möjliggöra att barnens friska sida får ta stor plats, utan att för den delen ignorera den sjuka.

– Hela konceptet med det nya barnsjukhuset är att identifiera det som är friskt hos barnen. Självklart identifierar vi det som är sjukt också, det är vår huvuduppgift. Men om man behöver vara länge på sjukhus så ska man fortfarande gå i skolan, ha lekterapi och ett så bra liv som det bara går att åstadkomma. Det är vår målsättning, säger Mats.

Det nya sjukhuset innebär bland annat att patienter inte behöver flyttas lika många gånger.

Just ljusgården som vi befinner oss i visar på vad han menar. Här, i en typ av mellanrum mellan olika avdelningar, samsas allt. Helikopterplattan på taket är den osynliga huvudrollsinnehavaren som skapar möjlighet för en mängd funktioner här på insidan. Glasbron transporterar patienter ovanför fikaplatser i skrikiga kulörer och intill kan hjärtebarn och deras syskon leka med en bana som svingar bollar högt upp, ned igen och hit och dit i luftrummet. Utanför syns en skulpturpark byggd för ännu mera lek. Att det är fräscht och att det finns en utsikt att titta på har ett större syfte än att bara vara trevligt, menar Sofi Andersson Stavridis, barnsjuksköterska och avdelningschef för Barnhjärtcentrum.

– Den fysiska miljön är viktig för hälsan och ­läkandeprocessen. Det finns vetenskapliga belägg för att miljön har en stor betydelse för återhämtning och om föräldrarna mår bra så mår barnet mycket bättre. Vi arbetar därför familjecentrerat, säger hon.

I vårdrummen är utrymmet större än innan och både föräldrar och syskon kan sova över utan att patientsäkerheten försämras. Det finns också utrymmen där man kan laga egen mat, leka och vara tillsammans. Allt för att göra situationen så normal som möjligt för patienten. När det kommer till själva vården erbjuder det nya sjukhuset en mängd förbättringar. En av dessa är att minska antalet gånger en patient behöver flyttas.

– Att transportera patienter är en av de ­farligaste sakerna vi gör. Nu har vi minskat antalet gånger det behövs eftersom att hjärtkateteriseringslabbet och hjärtoperationssalen ligger bredvid varandra. När man förut behövde verifiera något med röntgen så behövde patienten flyttas. Nu behövs det knappt alls eftersom att vi har vår robot, säger Mats.

Det han pratar om är en ny CT-robot som på 4,2 sekunder kan ta röntgenbilder i 3D och delge operationsteamet i den nya hybridsalen vad som händer i barnets kropp under tiden som det ligger kvar på operationsbordet. Det ger fler möjligheter att utvärdera resultat än genom endast ultraljud, som också alltid används.

– Målsättningen är inte bara att man ska överleva utan man ska ju må bra också. Vi kan arbeta med mekaniska problem som att laga hål, klaffar eller bygga om hela kroppspulsådern, men vi kan göra mycket lite åt muskelceller som inte mår bra. Kan vi då verifiera att det mekaniska resultatet är så bra som det bara går så ökar förutsättningarna för ett långt och bra liv.

Men fler undersökningar bidrar även till fler påfrestningar för en liten kropp. Ett exempel är att åtgången av kontrastvätska kan få långsiktiga konsekvenser för njurarnas hälsa hos en patient som gör många undersökningar. På Barnhjärtcentrum jobbar de både med att hålla nere mängden kontrastvätska och den dos röntgenstrålar som patienterna utsätts för.

Målet med det nya barnsjukhuset är att de som behöver vara där länge ska kunna ha ett så bra liv som möjligt, menar Mats Synnergren.

– Om man gör fler röntgenundersökningar så måste man också jobba med de negativa konsekvenserna. Det gäller att tänka till så att man får ut något av det. Man måste jobba aktivt med mängden kontrast och stråldoser, säger Mats.

I det nya hjärtkateteriseringslabbet som ligger på andra sidan väggen görs ungefär 250 hjärtkateteriseringar varje år, varav hälften är diagnostik och hälften är ingrepp. Av de som opereras på Barnhjärtcentrum överlever över 99 procent och över 98 procent överlever på ett års sikt.

– Våra resultat gällande överlevnad efter avancerad hjärtkirurgi ligger i världstopp tack vare ett teamarbete i hela vårdkedjan. Men om man inte utvecklas och tar nästa steg så hänger man inte med. Du måste ta nästa steg, säger Mats.

Operationsavdelningen har nu en tydlig hjärtsektion som bygger på ett nära samarbete mellan personal och skapar ett bra flöde för patienten. Det ger även förutsättningar för en välmående personalgrupp som vill stanna. För en stor del av personalen är önskan att göra gott påtaglig och alla som jobbar på sjukhuset har en stor pliktkänsla, menar Catrine Ljung, operationssjuksköterska och vårdenhetschef på operation 1 barn. Mats håller med.

– Om vi ringer på en lördagkväll och säger att nu måste vi operera akut och det behövs ett extralag, så har jag aldrig varit med om att det inte har gått. Det går alltid att lösa, säger han.

En önskan om att göra gott och en stor pliktkänsla är något alla som jobbar på sjukhuset har, menar Catrine Ljung.

– Jag blir väldigt varm i hjärtat när jag tänker på de föräldrar och de barn som faktiskt får möjlighet att vara här i den svåra situation som de ofta befinner sig i. Vi har tänkt på patienten och föräldrarna, säger Catrine.

Läs mer om barnhjärtavdelningen 67 i Lund här.

Läs mer om Hjärtebarnsfondens volontärverksamhet på barnhjärtavdelningarna.

Vill du bidra i kampen mot medfödda hjärtfel? Läs mer här.