fbpx
Gåvoshop
Varukorg
Din varukorg är tom

”Hon märker om mina hjärtslag förändras”

Vissa hjälpmedel har fyra ben och en gosig mentalitet. För Julia Augustsson, som har ett medfött hjärtfel, är assistanshunden Saga inte bara hennes bästa vän utan också den som hjälper henne att klara av vardagen.

Julia, 25 år, och Saga, 1 år, är bästa vänner. Saga följer med Julia nästan överallt och sover hos henne på nätterna.

– Allra helst sover hon på mig, säger Julia och skrattar åt den varma fluffiga kompisen med förkärleken att ligga på hennes ben.

Julias förra hund Freddi.

Saga är en snövit golden retriever som ännu inte är fulltränad assistanshund, men hon har redan börjat arbeta så smått. Julia har gott hopp om att Saga kommer att kunna fylla ut yrkesrollen helt nästa vår. Saga är nämligen lillasyster till Julias förra assistanshund Freddi, som utförde sitt yrke med bravur i fyra år.

Julia, 25 år, har ett medfött hjärtfel och får hjälp av assistanshunden Saga.

Julia föddes med hjärtfelet hypo- plastisk vänsterkammare, som gör att den vänstra kammaren och kroppspulsådern är underutvecklade. Det ger bland annat lågt och högt blodtryck och ett otillräckligt flöde av syresatt blod till kroppspulsådern och kroppens alla organ – vilket också kan leda till extrem trötthet. Julia kan göra samma saker som andra, men inte lika länge. Hon har opererats flera gånger som barn.

Assistanshundar fungerar som stöd för människor som har någon form av funktionsnedsättning. De är särskilt utbildade för att utföra uppgifter utifrån husses eller mattes behov. Till exempel kan diabeteshundar varna när blodsockret når farliga nivåer. Assistanshundar som Freddi och Saga hjälper hjärtebarn.

Under utbildningen bär Saga ett gult täcke med texten ”vi tränar”. När utbildningen är klar får hon ett som det står ”assistanshund” på.

– Hunden hjälper mig att hålla koll på mitt blodtryck. Om det blev för högt eller lågt varnade Freddi mig genom att lägga huvudet i mitt knä. Saga duttar med nosen mot min hand, säger Julia.

Om blodtrycket sjunker riskerar Julia att drabbas av yrsel och råka ut för fallolyckor och blåmärken, och eftersom hon äter blodförtunnande läkemedel får hon väldigt stora blåmärken.

– Sedan jag skaffade assistanshund har jag betydligt färre blåmärken och har också betydligt lägre risk för inre blödningar.

Assistanshundar kan också hjälpa till vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Julia har ADHD och Freddi varnade när hon riskerade att drabbas av en panikångestattack.

– Då tryckte han sig mot mig så jag lugnade ner mig snabbare. Han var så trygg och lugn. Att klappa en hund frigör också hormoner som gör att man blir lugn. Saga kan redan göra många av de saker som Freddi kunde.

– Men jag kan inte lita på henne fullt ut än, säger Julia.

Om Julias blodtryck sjunker märker hennes hund Saga av det.

Assistanshundar som är servicehundar, signalhundar och alarmerande hundar har bara funnits i drygt 30 år.

– Hundar uppfattar ju så mycket mer än vi gör. Jag tror Freddi och Saga kan höra mina hjärtslag och märker om de förändras. De känner på doften, lyssnar på röstläget, noterar hur jag rör mig. Jag tror att man kan lära en hund vad som helst; det är bara fantasin som sätter gränser.

Freddi hjälpte också till med att bära och plocka upp saker som Julia tappade när hon drabbades av yrsel.

Så småningom ska Saga röntgas för att se att det inte finns några fel på till exempel höfterna och genomgå ett lämplighetstest innan träningen till assistanshund kan fullföljas.

– Men jag tvivlar inte på henne. Hon är hur lugn som helst, hon är inte rädd för något och hon är envis – det måste man vara som assistanshund. En assistanshund har ett viktigt uppdrag och får inte ge sig om ägaren inte uppfattar alarmsituationen.

Under träningen får Saga ett gult täcke där det står ”vi tränar” och så småningom ett gult med texten ”assistanshund”. Och hon får också arbeta utomlands, eftersom organisationen som tränar henne, Svenska service- och signalhundsförbundet (SoS), är en del av de internationella samarbetena Assistant dogs international (ADI) och Assistant dogs Europe (ADEu). Saga får till exempel arbeta både i USA och Australien – och Freddi har arbetat

i Danmark flera gånger, som till exempel den gången Julias syster gifte sig i Köpenhamn.

– Vi har gjort jättemycket roliga saker ihop, jag och Freddi. Vi har varit på Tivoli och besökt Astrid Lindgrens värld. Att ha en assistanshund gör att jag kan göra sådant jag inte hade kunnat annars. Freddi var min bästa vän och min trygghet i tillvaron.

De är nära släkt, Freddi och Saga, men ändå så olika, konstaterar Julia.

– Freddi lade huvudet i mitt knä för att lugna ner mig, men Saga är en knähund. Det är bara positivt att hon vill vara så nära. Trycket av hennes kroppstyngd lugnar mig.

Saga är redan nu med Julia nästan överallt, när de rör sig i hemstaden Lomma eller grannstaden Lund, men eftersom hon inte har fått sitt tjänstetäcke än får Saga inte följa med överallt. Det gör att Julia är försiktig med sina aktiviteter. Hon gör bara det hon vet att hon klarar av eller umgås med nära vänner som vet vad de ska göra om hon börjar må dåligt.

Hundrasen golden retriever är som gjord för uppdraget, menar hon.

– De trivs med att arbeta; de är brukshundar, men de kan också stänga av helt. Om jag är trött en dag lägger sig Saga bara och vilar, precis som Freddi gjorde. Det gör dem ingenting att det inte händer något spännande. Det finns också många andra raser som man kan använda, beroende på vad man har för behov och vad som passar en själv.

För Julia innebär också assistanshunden arbete – att träna upp Saga är ett heltidsjobb.

– Det är jag som ägare som måste träna min hund. Även om vi går kurser tillsammans hos SoS är det jag som måste göra jobbet och lära henne vad jag behöver.

Julia har själv köpt sina assistanshundar. Utbildningen av en hund kostar 65 000–100 000 kronor. Det finns fonder att söka bidrag hos, vilket har hjälpt Julia. Hon driver en Facebookgruppen ”Sex ben är starkare än två”, håller föredrag om att utbilda assistanshund och planerar att i framtiden själv utbilda sig till assistanshundtränare eller -instruktör.

– Jag vet hur mycket det har hjälpt mig och jag vet hur mycket det kan hjälpa andra. Jag vill sprida den kunskapen, säger hon.

Assistanshundar – eget hjälpmedel

 De assistanshundar som finns i dag har brukarna och deras familjer skaffat för egna pengar. Ännu har inga hundar bekostats av kommuner och landsting.

 För en examinerad och godkänd assistanshund kan man, om vissa kriterier uppfylls,

få vissa kostnader ersatta via Försäkringskassan genom så kallad merkostnadsersättning. Annars är det genom olika stiftelser och fonder som det är möjligt att söka medel.

 I nuläget bekostar den blivande föraren för utbildningen och certifieringen själv. Detta till skillnad från ledarhundar till personer med svår synnedsättning eller blindhet, där staten bekostar ledarhunden till de förare som ansöker om en sådan.

Källa: Myndigheten för delaktighet

Hundarna är tränade för att hämta hjälp

Stör aldrig en assistanshund som har sitt gula täcke på sig. Har den inte sitt täcke kan du dock hälsa som vanligt. Om en assistanshund tar kontakt med dig på något sätt, till exempel om den nuddar dig eller sätter sig framför dig och tittar uppmärksamt på dig, då ska du fråga: Var är matte eller husse? Hundarna är tränade för att hämta hjälp om något händer med ägaren och du är utvald. Följ med hunden.

Läs artikeln om Emma Pettersson som hamnade i kläm mellan två hjärtsjuka syskon här. Nu är hon själv förälder till ett barn med hjärtfel – och ett barn utan.

Vill du stötta Hjärtebarnsfondens verksamhet? Du kan ge en gåva med Swish till nummer 9005877, bli månadsgivare eller ge en gåva med ett bankkort.