fbpx
Varukorg
Din varukorg är tom

Så har forskningen utvecklat vården

Tack vare bidrag från bland annat Hjärtebarnsfonden har forskningen genom åren förbättrat vården av barn med medfödda hjärtfel. Mats Synnergren, överläkare och verksamsamhetschef på Barnhjärtcentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättar om utvecklingen.

– Sett till de senaste tio årenhar ingrepp med kateterteknik gjort störst framsteg för att förändra behandlingen av patienter. När jag började här 2004 var det ganska få ingrepp som kunde göras med kateter, säger han.

Forskningen har spelat en stor roll för utvecklingen. Mats Synnergren säger att rätt diagnostik är ett viktigt skäl till att patienter kan opereras med gott resultat. Under lång tid har hjärtsjukvården använt ultraljud, men nu kommer det så kallade 3D-ekot som ger en tredimensionell bild av hjärtat.

– Våra angiografier, röntgenundersökningar som utförs för att se om det finns förändringar eller sjukdomar i blodkärlen, kan vi också få som 3D-rekonstruktioner. Det blir allt värdefullare för oss kirurger att kardiologerna och röntgenläkaren gör rekonstruktioner inför avancerade operationer. Då vet vi i förväg exakt hur hjärtat ser ut från alla vinklar.

Foto Per Wahlberg

Han framhåller också att magnetröntgen är på stark frammarsch eftersom det inte kräver någon strålning. Den kan upprepas flera gånger utan att läkarna behöver tänka på den totala stråldosen som patienten utsätts för.

Utvecklingen går alltså mot bättre diagnostik och mindre invasiva ingrepp. I stället för att öppna bröstkorgen kan man i allt fler fall göra kateteringrepp med en nål i ljumsken eller armen. När barn kommer till sjukhuset utvärderar läkarlaget vad som ska göras. För många hjärtfel är det dock fortfarande operation som gäller.

–Men det kan också vara så att vi gör ett kateteringrepp första gången och en operation i nästa steg. Det blir lättare både för barnet och för oss som ska operera då reoperationer gör operationen svårare.

Mats Synnergren beskriver en stor förändring i synsättet, även internationellt.  På många hjärtcentrum diskuterar kirurger och kardiologer var för sig, medan man i Sverige sedan många år tillbaka diskuterar vilken metod som är bäst för patienten i ett gemensamt team.

Foto Per Wahlberg

– Utvecklingen stärker min övertygelse om att man bör driva den här typen av verksamhet med tillgång till både kirurgi och kateterverksamhet. Vi hjälper varandra. Utöver det har intensivvården utvecklats mycket, vilket lett till kortare vårdtider på intensivvårdsavdelningen.

Att Sverige ligger långt fram inom hjärtsjukvård råder ingen tvekan om, resultaten håller hög klass internationellt.

– Det finns hjärtcenter som opererar fem gånger så mycket som vi gör, och utför 1 500 kateteringrepp i stället för 300, som leder utvecklingen. Men något vi varit väldigt bra på under en lång tid är teamarbete. Opereras du för ett avancerat hjärtfel i Göteborg eller Lund är dina chanser att överleva minst lika bra som på de bästa hjärtcentren i världen.

Mats Synnergren konstaterar att Sverige är ett litet land men att vi kompenserar för det genom att jobba i team. Även om en enskild kirurg är oerhört skicklig är det nästan omöjligt att kompensera för detta.

– Just behovet av teamarbete mellan och över professionerna lyfts nu fram i flera andra länder. All avancerad barnhjärtkirurgi här i Sverige utförs alltid av två erfarna överläkare och besluten om all planerad kirurgi fattas i multidisciplinära team. Kommer en ny metod är vi snabba att plocka upp den. Vi ligger inte många månader efter. Många av oss har jobbat utomlands och de kontakterna utnyttjar vi.

Foto Per Wahlberg

Framsteg sker på flera områden. Ett betydelsefullt sådant är fosterdiagnostiken. Tack vare den har man kunnat förbättra det omedelbara omhändertagandet av nyfödda barn med avancerade hjärtfel.
Upptäcks ett hjärtfel på fostret där detta är aktuellt och du bor i Norrland får du föda ditt barn i Göteborg i stället. Fosterdiagnostiken lämnar också föräldrarna med ett val. Då är det viktigt att vi kan ge korrekt och neutral information utifrån långtidsuppföljningar.

Det bedrivs i stort mycket forskning kring hjärtsjukvård i Sverige. Han nämner långtidsuppföljningar av olika hjärtfel eller olika grupper av hjärtfel. I ett gemensamt projekt mellan Göteborg, Lund och Stockholm har forskare följt upp alla så kallade enkammarbarn.

– Sverige sticker ut i världen vad gäller tillförlitliga data. Väldigt få personer flyttar utomlands och via personnummer kan vi i studier och kvalitetsuppföljningar få tillgång till data. Tillförlitligheten i våra långtidsuppföljningar är därmed jämförelsevis extremt hög.

Vid intervjutillfället sitter Mats Synnergren och läser ansökningar om medel från Hjärtebarnfonden. Många kommer från forskare som vill titta närmare på livskvalitet, fysisk aktivitet, mentalt mående och omhändertagande.

– Livskvalitet är ett mjukare värde men vad vill man veta som patient? Naturligtvis hur man mår rent fysiskt men lika viktigt är att ta reda på hur man mår på andra sätt. Man har visat att det inte alltid finns likhetstecken mellan det och upplevd livskvalitet. Det här är ett viktigt område, om vilka rekommendationer vi ska ge, som vi gärna stöttar.

Vidare har man genomfört – och genomför – många studier både i nationella samarbeten eller i samarbete mellan opererande center i Sverige, något som är extra viktigt i ett litet land för att kunna bedriva högkvalitativ forskning.

Vilken betydelse har medel från organisationer som Hjärtebarnsfonden för framsteg inom forskningen?
– Vår professor i barnkardiologi, Jan Sunnegårdh, framhåller att barn och vuxna med medfödda hjärtfel är en förhållandevis liten grupp i samhället vilket gör att det är svårare att söka pengar till det än till exempelvis astmaforskning. I sin tur leder det till att medel riktade till vår patientgrupp betyder väldigt mycket.

Text: Lars Öhman