fbpx
Gåvoshop
Varukorg
Din varukorg är tom

Ny lag kan ge fler donationer

Det viktigaste man kan göra för alla barn som står på  vänte­listan är att se till att inte missa en möjlig donation. Ett för­slag till ny lagstiftning har potential att öka antalet donationer, menar Peter Carstedt, en av grundarna till organisa­tionen MOD (Mer organdonation).

− Det är det här sjukvården efterfrågar, säger han om lagförslaget.

Viljan att donera är stor i Sverige. 85 procent uppger att de vill donera sina organ, och det är en ovanligt hög siffra. Ändå görs färre donationer här jämfört med i många andra länder. I Spanien görs mer än dubbelt så många donationer per miljon invånare, bara för att ta ett exempel.

Peter Carstedt beskriver det som att vi har ett systemfel.

− Människors vilja att donera är hög, men den viljan respekteras inte. Det vi arbetar för är inte att Sverige ska gå före utan att vi ska komma ikapp andra länder i Europa, säger han.

Ett av de största problemen i Sverige, som han ser det, är att den nuvarande lagstiftningen inte täcker in vad som gäller vid organdonation i livets slutskede. Kan man till exempel hålla kvar en döende patient lite längre i respirator? Får man intubera?

− Eftersom lagen inte reglerar vad man ska och inte ska göra skapas en osäkerhet inom vården som riskerar att leda till att frågan om donation inte kommer upp, säger han.

Det nya lagförslaget kommer med viktiga förtydliganden kring vilka insatser som ska göras när personer som vill donera ligger inför döden på en intensivvårdsavdelning, men Peter Carstedt ser också ett behov av förändrade rutiner inom sjukvården.

I dagsläget ser förutsättningarna olika ut i olika regioner. Det finns regler om att alla intensivvårdsavdelningar ska ha en donationsansvarig läkare och sjuksköterska, men bara hälften av dem uppger att de har förutsättningar att klara sitt uppdrag, rapporterar Socialstyrelsen. I region Stockholm-Gotland finns ett donationscenter som ger kunskapsstöd åt vårdpersonal, men det saknas i de andra regionerna.

Även Torsten Malm, barnhjärtkirurg och före detta sektionschef för Vävnadsbanken i Lund, tror att donationerna i Sverige kan bli fler med tydligare lagstiftning och förändrade rutiner inom vården. Han tror att vi har en del att lära av andra länder i Europa. Att det görs så många fler donationer i Spanien beror enligt honom bland annat på att man har andra rutiner för patienter som kommer in till akuten med allvarlig hjärnskada.

− I Spanien intuberar man alltid direkt på akuten så att andning och cirkulation till alla organ säkras innan röntgenundersökning av hjärnan genomförs. I Sverige tas patienten ­

i stället direkt till röntgen och förutsättningarna för en potentiell organdonation försämras, säger han.

Vävnad, till exempel hjärtklaffar, kan doneras upp till 48 timmar efter att en person har dött men för att man ska kunna donera ett helt hjärta måste cirkulationen hållas igång fram till transplantationen.

I Sverige kan man, som praxis ser ut, bara donera organ från personer som har avlidit på grund av en hjärnskada medan man i till exempel Storbritannien även kan ta organ från patienter som dör av cirkulationsstillestånd. Det handlar om fall där läkarna bedömer att all behandling är meningslös och att patientens liv är bortom räddning.

Donation vid cirkulationsstillestånd, DCD, har testats i Sverige genom ett projekt med stöd av Vävnadsrådet. I projektets slutrapport, som presenterades i mars 2020, gjordes bedömningen att det finns gott stöd för att introducera DCD inom svensk hälso- och sjukvård. Nu är det upp till regionerna att besluta om detta ska göras.

− I Storbritannien utgör den här gruppen cirka 40 procent av alla donatorer. Om DCD införs i Sverige kan det innebära en betydelsefull ökning av antalet donatorer och därmed transplantationer, säger Torsten Malm.

Han tror också att det återstår en del jobb med att förändra attityderna kring donation och menar att det finns en diskrepans mellan vad man säger vid en attitydundersökning och vad anhöriga beslutar när de tvingas tolka den avlidnes vilja när frågan om donation ställs i skarpt läge.

− Generellt behöver vi bli bättre på att berätta för våra anhöriga om vår inställning till donation. Ju mer man vet om vilken nytta donationer gör, desto mer benägen tror jag att man är att ta ställning för, säger han.

 

Fakta:

Hjärtdonation för barn

Vid hjärttransplantation till barn är det viktigt att det donerade hjärtat har rätt storlek. Man vill gärna att det ska vara lite större än ett genomsnittligt hjärta för barnets ålder, så att det har extra kraft. Barn som är tio år eller äldre kan ofta ta emot en vuxen persons hjärta men det fungerar inte för yngre barn.

Att donera ett hjärta från ett riktigt litet barn innebär särskilda utmaningar eftersom det kan vara svårt att fastställa döden genom undersökningar av hjärnan. Det handlar om barn som är under ett och ett halvt år. Vid undersökningen sprutas kontrast via blodkärl upp till hjärnan. Om ingen kontrast når hjärnan har samtliga hjärnfunktioner upphört och därmed är man död. Har barnet fortfarande en öppen fontanell går det inte alltid att avgöra om hjärnans funktioner upphört.

För de barn som behöver ett nytt hjärta har förutsättningarna förändrats dramatiskt bara de senaste två decennierna. Att chanserna att överleva har ökat beror bland annat på utvecklingen av de mekaniska hjärtpumparna.

Läs mer om organdonation här.

Vill du bidra i kampen mot medfödda hjärtfel? Läs mer här.